Spoon Couloir

Idag gav jag mig ut i GTNP (Grand Teton National Park) igen. Det kändes skönt att vara tillbaka där efter ett par dagar av åkning i Teton pass. Åkningen i passet är rolig med inte särskilt utmanande så jag tröttnar på den efter ett par dagar om snön inte är väldigt väldigt bra.

Den här gången åkte jag till parken med Adam, han skulle få sitt första riktiga brantåk och vi var båda taggade på att åka skidor. Dagens mål hette Spoon Couloir på Disappointment peak, jag trodde att det kunde vara ett bra första åk av den här typen för Adam för från vad jag hört så är det ett ganska riskfritt åk, vilket det också var. Med andra ord, perfekt för någon som tar sina första hoppsvängar när misstag inte får så allvarliga konsekvenser.

Vi började huda från bilen kl.07:00 och följde sommarspåret upp till amphitheater lake, Adam hade en del problem med sina stighudar och gled en hel del så fick fick välja ett lite flackare spår upp. Jag hade inget emot det flackare spåret då jag kände mig lite halvseg så vi tog oss sakta men säkert uppåt. Efter ca 3,5h av ganska effektiv hudning var vi framme vid foten av Spoon Couloir och tog en välbehövlig lunch i solen.

 Jag fick en fin smygtitt på ett annat åk som fångat mitt intresse, Syd couloiren på Teewinot

Spoon Couloir

Efter en lång skön lunch dumpade vi hudar och annat som vi inte skulle behöva nedanför rännan och började återigen samla höjdmeter i en allt raskare takt än innan. Boot packen gick lätt med fast vindpackad snö och precis när vi började svettas var vi uppe och hade en väldigt bra utsikt av Nez Perce med Spooky face och West hourglass som dominerande åk.

 Adam gör sin plikt som klätterinstruktör

 Nöjd med att vara uppe ca 5h från bilen

 Nez perce med spooky face från toppen och hourglass i högra hörnet.

Role over ner till vårt åk

Efter att ha njutit av den varma solen ytterligare en stund ovanför rännan gjorde vi oss redo att åka ner. Adam fick äran att ta första spåret då det var en sorts premiär för honom. Snön var mest hårt vindpackad och vi fick verkligen öva på våra kontrollerade svängar för att inte skena iväg. Toppen av rännan efter role overn är ca 50grader brant och varierar mellan ungefär 45-50 nästan hela vägen ner tills man blir utspottad på fältet nedanför och kan öppna upp svängarna litegrann. 

 Redo för avfärd, nervös?

Adam åker ner mot rännan

Efter lite hoppsvängstips och lektion om var man bör stanna i brant terräng stod vi båda nedanför rännan igen. Vi påbörjade vår väg tillbaka till bilen som inte var så värst spännande, förutom några roliga svängar i skogen var det mest en lång travers för att eliminera så mycket extra hudande som möjligt. 

2h senare och ett core-shot rikare var vi tillbaka, nöjda med en bra dag i bergen. Adam var glad att ha åkt sin första riktiga couloir och jag kunde absolut behöva påminnas om att man inte alltid måste sikta på det brantaste och största man vågar sig på för att ha roligt. En lagom ansträngande och spännande dag kan vara precis lika rolig. 

Teton Range

Som väntat gav jag mig av med Aaron på måndag morgon med Bearpaw bay som mål för dagen och The Skillet på tisdag. Det blev inte riktigt som vi tänkt oss men vi fick chansen att se Teton Range på ett fantastiskt sätt och testa ny utrustning.

Vi begav oss från parkeringen kl.07:30 på måndag morgon, med gott humör och sugna på äventyr följde vi ett längdspår fram till Jenny lake som vi skulle gå över.

 Redo för avfärd

 Solen stiger på Grand Teton

Packning

Idag har jag vilodag, packar och inhandlar lite grejer för campingpremiären imorgon. Jag och Aaron ska ut på tvådagarsäventyr på Mount Moran och ge oss på en av de stora, kanske den största, Tetonklassikern, The Skillet.

Den mest uppenbara linjen från toppen, Skillet glacier

Vi planerar att börja imorgon från national parkens parkering och gå norrut mot Mount Moran. I vanliga fall börjar man längre upp och går över Jackson lake men iom att det är tidigt på säsongen tar vi det säkra före det osäkra och struntar i att gå över en stor sjö som vi inte är säkra på om den är fryst eller inte. Rykten säger att det ska vara lungt att gå över den men om isen brister mitt på sjön ligger vi ganska risigt till. Vi räknar med att vår väg kommer ta ca 5-6h på mer eller mindre platt mark.

Väl framme vid foten av Moran ska vi hitta ett lämpligt ställe att slå läger och om det fortfarande är ljust ska vi påbörja hudpåret så vi har något att följa när vi ger oss iväg i mörkret på tisdag morgon. Under tisdagen kommer vi att samla ungefär 1800 höjdmeter, där rutten smalnar av är det ihållande brant boot pack hela vägen upp till toppen som ligger på 3842möh. 

TR med bilder och histora kommer troligtvis upp på bloggen på onsdag eller torsdag. 

South Couloir, Teewinot

Idag åkte jag och Aron tillbaka till Teton Park, målet för dagen var South Couloir på Teewinot. Då vi skulle till en sydsida och det var lite varmare idag, bara -17grader, tog vi en tidig start vid 05:00. Under de första två timmarna gick vi tysta i mörket, bara våra andedag och snön som skimrade i skenet från våra pannlampor.

 ca 05:30

Radio Tower - West Hourglass - East hourglass

Har vart ute en hel del med Aron, Zack och Lee de senaste dagarna. I söndags, 4/12 tog vi bilen ca 45min bort från Jackson till ett område som heter Togwotee för att kolla på en ränna som heter Radio Tower. Vi började den korta ansatsen på stighudar, det tog inte mycket längre än 15-20min att nå rännan där vi skulle slänga upp skidorna på ryggen.

Taylor Peak

Igår var jag ute med Aron, Zack och Lee. Aron plockade upp mig 08:30 och satte kurs mot Teton pass, men inte innan vi plockade upp Zack och Lee i Wilson. Väl framme drog vi på stighudarna direkt och började jobba oss upp genom, vad till en början, var ganska tajt skog för att sedan komma upp på en stor rygg som skulle leda oss hela vägen upp till toppen på 3155m.

 Zack och Lee

Boende och hudpremiär

Nu har jag fått tag på ett boende, ett väldigt billigt sådant. Hyran är ungefär hälften av min budget för boende så är ganska nöjd med det. Stället är i sig en väldigt stor husvagn, jag har ett eget litet rum och det finns 2 kompletta toaletter med dusch och hela kittet. Tvättmaskin och torktumlare finns också så ska förhoppningsvis hålla mina kläder lite mer luktfria än jag gjorde förra året...hrrm.

Har även varit ute på premiärhudning med mina nya turskidor, gick upp i ett litet skidsystem som heter Snow King som ligger precis vid Jackson. Det har inte öppnat än så jag fick gå ostört, tog ungefär 1h att komma upp. Jag märkte att jag va i bättre form än jag trodde men fortfarande ganska dålig så det är verkligen dags att börja maratontura nu. Snön på väg ner var bland de sämsta jag åkt och kombinerat med att benen var som nudlar så blev det ganska intressant. Ska möta upp med en kille som var här förra säsongen på fredag och dra iväg nånstans, ska bli skoj att bli visad runt litegrann.

Skitsnö och trötta ben = ojämn och alltmänt dålig åkning. Kul att testa nya kameran dock. 

Ny utrustning

Nya prylar är alltid kul. Fick just hem min nya North Face Himalaya dunjacka så tänkte att nu är det väl dags att ta kort på alla mina nya glänsande grejer och dela med mig av härligheten.

 Plum Guide, super shiny!

 Marmot Lithium, -18C komfort

 Black Diamond mission 75l

 North Face Himalayan 

Petzl sarken stegjärn, Cassin yxor, Primus etaexpress kök, Therm-a-rest liggunderlag

Känner mig superkittad nu, riktigt nöjd i utrustningsväg den här säsongen. I övriga nyheter så har det inte hänt så mycket, jag kämpar mot min förkylning så har tyvärr inte åkt några skidor sen öppningsdagen. Var och hälsade på Parris på Igneous skis igår när jag hämtade mina bindningar som låg där och väntade på mig. Blev kvar där till 20:00, ska se till att haka på dem så mycket som möjligt. De har åkt och turat väldigt mycket i bergen runt omkring här så blir nog spännande. 

Ikväll ska jag dra och kolla in ett rum i en, som jag har förstått det, ombyggd husvagn med 3 rum och 2 badrum. Om det inte är allt för sunkigt flyttar jag nog in där för det är riktigt billigt. Var ute en sväng på stan igår och kollade läget, det här är verkligen en riktigt liten cowboy stad. Alla gator är fortfarande i gammal vilda västern stuk med coola statyer överallt.

Tankar från resan

24/11 11:55 Köpenhamn

Flyget från landvetter - köpenhamn gick väldigt smidigt, tog ca 30min. Ungefär som att sätta sig på bussen. På landvetter gick allt bagage igenom incheckningen utan prob. och jag slapp betala övervikt. Betalade heller inga 400kr för mitt specialbagage (Skidor), igen frågade om det så jag är inte den som är den.

Att ha dubbla tröjor och dubbla jackor på sig vid incheckning för att det inte får plats i väskan kan verka som en bra idé ända fram tills man halvspringer till närmsta toa för att få av sig allt innan det blir plasklött av svett. VARMT!

Nu är det ca 1:30h tills jag ska på planet till Washington, uppvärmningsflyget är klart och jag laddar för ca 12h i luften. jag satt vid nödutgången på det här planet så benutrymme fanns det gott om, tror inte jag har en sån plats på det här planet så hoppas att det inte är för trångt. Återkommer om det.

24/11 17:55 Washington DC

Sitter på Dulles International nu, funderar lite på att käka min första Wendy's burgare... Flygningen från Köpenhamn gick bra, lite drygt sista timmen men ingen större fara. Kan genast verifiera att Amerikaner tycker om att gapa och göra sig sedda, iaf de som sköter incheckningen. Nu har jag lämnat lilla Sverige for real...

Nästa plan, till Salt Lake City, går 18:50 och är framme 21:30. Sen blir det långa timmar på flygplatsen för att invänta skjutsen upp till Jackson på fredag morgon. har lyckats få skjuts med en tjej som heter Sarah via en annons. Visade sig att hon känner killen som jag skulle ha bott med, networking är ju inte så jävla svårt ändå ;)

Det var lättare att ta sig igenom tullen här än jag trodde, eller... Egentligen vet jag inte vad jag trodde skulle hända. Jag ville tro att det skulle vara så enkelt som det faktiskt var men jag tänkte att man vet ju aldrig med Amerikaner, de kan ju få för sig vad som helst. Anyhow, det gick smidigt utan problem om man bortser från fet kö. Har fortfarande inte betalat något för mina skidor, hoppas turen håller i sig.

25/11 10:20

Så där ja, nu har jag sovit en natt i salt lake. Om ca 1h åker jag upp till jackson med en tjej som heter Sarah som jag fick kontakt med via en annons på den lokala radiostationen.

Jag lyckades nog dra på mig nån förkylning på flyget för jag mår lite sådär för tillfället, kan ha att göra med att jag inte ätit frukost men något är pågång. Hoppas jag slipper en monsterförkylning så här precis innan säsongsstarten.

När jag kom till salt lake tog jag en taxi in till stan, närmsta, billigaste motell sa jag till honom och 10min senare checkade jag in på motell 6. Så billigt vet jag inte om det var men hur som helst så var jag för schleten för att orka leta rätt på något annat med 50kg packning i händerna. Det var inte helt lätt att sova inatt, ganska så mycket jet lag och en hund har suttit och ylat i en bil utanför mitt rum sen kl.0700 imorse, har seriöst inte slutat mer än 30sek åt gången på 3h, tappar väl rösten snart.

Tack vare min bror som ringde mig mitt i natten så har jag inga pengar på min telefon så jag visste inte riktigt hur jag skulle få tag på Sarah imorse. Efter lite kombination av seg telefonsurf och frustration bestämde jag mig för att ge mig på adaptern med mitt multitool igen med målet att den här gången antingen fixa eller göra sönder den, som tur var lyckades jag med det första.

Opening day! (Uppdaterat med bilder)

Nu är jag äntligen framme i Jackson, efter en 5h lång bilresa från Salt lake. Jag lyckades få skjuts med en tjej som heter Sarah och vi plockade även upp två andra killar, Matt och Greg. Vi kom fram till Jackson ungefär vid 18tiden och jag blev av släppt hos Amory för att lämna mina väskor och kolla all min nya utrustning som låg där och väntade på mig. Vi drog över till Sarah ganska snabbt och mötte upp med dem andra igen för några öl och uteyakuzi.

Idag var öppningsdagen här, jag åkte med Sarah och Amory till Teton Village, där skidsystemet ligger. Jag var tvungen att få mina bindningar monterade på mina nya skidor innan jag kunde ge mig upp på berget så jag sa till dem att åka upp i förväg. När jag äntligen fått bindningarna monterade, hämtat ut mitt liftkort och åkte upp i liften hade det gått ca 1h. Jag tyckte det var onödigt att spendera min första dag med att leta efter de andra så jag började åka själv istället.

Efter två åk började jag prata med några killar i liften och det slutade med att jag hakade på dem hela dagen. Innan sista åket hittade jag Sarah och Amory igen och åkte ner till bilen med dem så det löste sig riktigt bra.

Snön var riktigt fin på sina ställen, pjäxdjup om det var orört. Jag lyckades dra en ordentlig sten som tog ett rejält bett av mina skida precis vid stålkanten och knäckte en stav. Jag kunde inte önskat mig en bättre första dag på berget här, det var blå himmel och strålande sol hela dagen. På morgonen var det -21 grader men det blev ganska mycket varmare sen uppe på berget.

Har inte tillräckligt bra internet för att ladda upp bilder just nu så det får vänta, har fått lite feber och skit så ska nog vila imorgon.

 Utsikt från gondolen

 Courbet's couloir

Slutet på en fin första dag

Ny säsong, ny blogg.

Hej, här är mitt första riktiga försök till en blogg. Ni som hört mig uttrycka hur löjligt jag finner bloggande om vardagliga ting kan vara lugna, jag kommer inte skriva särskilt mycket om vad jag äter till frukost eller vilka kalsonger jag har på mig för dagen för let's face it, vissa saker bör man lämna åt fantasin. Den här bloggen kommer vara ägnad till min säsong i Jackson Hole, WY, USA.

Under min vistelse i Chamonix förra säsongen kom jag, halvvägs igenom säsongen, fram till att det var ett jävla slit att hålla kontakten med alla där hemma samtidigt som man skulle åka så mycket skidor man orkade, häva så mycket öl man orkade och låt oss inte glömma av hur ansträngande det är att ligga i soffan och kolla på film en hel dag.

Med alla dessa bollar i luften blev jag tvungen att prioritera, det betydde för det mesta att jag under stora delar av säsongen inte hade någon som helst kontakt med folk hemifrån. Så, jag startade en mindre seriös blogg som inte fick särskilt mycket tid och kärlek men jag kom ändå fram till att det är ett relativt bra sätt att hålla kontakt med alla människor man känner utan att behöva sitta och skicka mail, PMs, vykort och brevduvor i all oändlighet.

Om lite drygt en vecka sätter jag mig på planet från landvetter till Salt Lake City, därifrån är det ungefär 5h till Jackson Hole. Hur jag tar mig dit är inte helt klart ännu, förhoppningsvis hittar jag skjuts med någon vänligt sinnad mormon. Om det inte lyckas får jag snällt punga ut mina surt förvärvade slantar på en buss, något som jag inte är allt för sugen på men vi får se hur det går.

Väl uppe i Jackson ska jag fixa mig ett boende, det kan vara så att jag redan har löst det men inget spikat ännu. Jag borde få reda på hur det blir innan fredag, hade vart väldigt skönt om det löste sig. Skulle det skita sig så har jag boende hos en kompis kompis någon vecka tills jag löser något annat, är inte så orolig för det faktiskt.

Just nu fokuserar jag på att fylla mina sista dagar i Sverige med så mycket jobb som möjligt, la ihop en preliminär inköpslista på saker jag väntar med att köpa tills jag kommer över igår och kan ganska enkelt konstatera att jag behöver alla pengar jag kan få... Allt jag ska köpa kostar hälften så mycket i USA så blir en hel del utrustning som inhandlas där, vill inte tänka på hur mycket övervikt jag kommer ha när jag åker hem.

Det mesta är som sagt billigare men några saker har jag lyckats få till väldigt bra beg. pris här hemma, tänkte avsluta mitt första inlägg med lite bilder på några nya prylar.

Köpte mig ett tält för vintercamping, Bergans Compact light 3 

 Ny dagsrygga blev det också, Black Diamond Speed 40l. Kommer bli en 75l variant också. 

 Ska man se sig om efter mig på berget är det de här kläderna man ska kolla efter, Sweet Supernaut.

 Det bästa sparar jag till sist, nya skidor! Till höger är ett par Black Diamond Drift 186, 100mm midja, 1700g. Till vänster är ett par K2 Sidestash, mina allroundskidor för säsongen. På dessa komma ett par Barons (Bindningar), på Drift sätter jag ett par Plum Guide (Bilden nedan) och har som turskidor. 

Plum