Klockan 15:00 klev jag, Anthony och Aaron ur bilen där vi skulle börja huda mot hyttan. Fem minuter tidigare hade vi fått reda på att gruppen som lämnat samma plats ca klockan 09:00 samma morgon hade spenderat sin förmiddag med att gå fem timmar åt fel håll och nu väntade på oss ungefär 20 minuter framåt.
När vi kommit ikapp dem andra, som var väldigt trötta vid det här laget och vad värre var är att det var första gången på stighudar för två av dem. Vi som kände oss ganska pigga och fräsha tog på oss att ta det tyngsta sakerna ur de andras ryggsäckar. Jag hängde fast en till ryggsäck på min egen stora packning och öste i vad jag kunde och försökte hålla god min när jag behövde hjälp att lyfta upp den på axlarna igen...
2 ryggsäckar och skidor
Försöker hitta rätt väg
Efter att ha spenderat ungefär en timme med att kämpa oss upp till en kam, bara för att få höra att spåret som vi letade efter började inte ens halvägs upp för samma kam, började vi huda igen. Vid det här laget började det bli mörkt och jag och Aaron tog på oss att gå längt bak och hålla ihop vår väldigt långsamma och trötta grupp. Efter en stund bestämde sig Aaron för att visa lite gentlemannaskap och tog gruppens minsta deltagares ryggsäck helt och hållet och bar nu en säck på ryggen och en på magen. Om det inte var för att jag redan hade tagit ut det mesta ur samma ryggsäck så hade han nog inte rört sig särskilt mycket längre.
Ett par timmar senare
Efter sju långa timmar för oss, 13 för dem andra, kom vi äntligen fram till hyttan. Alla i gruppen var trötta och hungriga, som tur var stod middagen på bordet tack vare några som hade skyndat före. Nästa dag tog vi det väldigt lugnt, sovmorgon till 09:00, lång frukost och sen lite avslappning i solen. På eftermiddagen tog vi ett åk för att inte känna oss allt för slappa och lyckades scouta ut nästa dags åk. Senare på kvällen fick vi bevittna en av de bästa solnedgångarna jag sett.
Finns en del att utforska där uppe
Anthony på vårt eftermiddagsåk
Aaron visar sin rätta sida som gubbefan
Färgglad solnedgång
Nästa dag ryckte vi upp oss litegrann och kom iväg från hyttan vid niotiden med en liten topptur i sikte, betoning på liten... Knappt två timmar av hudande och bootpack upp för en stenig bergskam stod vi och blickade ut över vad som för oss såg ut som en miljon möjligheter med alldeles för lite snö på.
Bergssidan som vi skulle komma att åka
Grabbarna redo för bootpack
Aaron höll tempot uppe
Anthony tar sista stegen mot toppen
Möjligheter och åter möjligheter...
Aaron öser på, jag åkte till vänster om klipporna
Lunch i solen är inte fel
Den här delen av roadtrippen var väldigt trevlig och avslappnande, skönt häng och halvbra skidåkning. Hyttan som vi sov i var en stor lyxig en och låg ungefär 3500möh med Vail på andra sidan dalen.
Soldeck
Faciliteter
Fan va nice. Och gentlemannamässigt av dig att bära andras packning....skulle vilja skriva att blåmesar borde stanna hemma, men jag skriver inte det med tanke på att de gått fem timmar mer än ni :P
SvaraRaderaHaha, jag tänkte samma tanke ett par gånger men det var faktiskt deras första gång på stighudar och de hade ju varit igång hela dagen. Vad som inte var OK var att vi inte fick så mycket som ett tack för det!
SvaraRadera